Hem > Bristande inkluderande krisberedskap i Norden samt Åland

Bristande inkluderande krisberedskap i Norden samt Åland

Rapporten ”Bristande inkludering i den nordiska krisberedskapen” visar brister i inkludering och delaktighet av personer med funktionsnedsättning och organisationer som företräder dem i de nordiska länderna. Den osäkra situationen i Europa med Rysslands anfallskrig mot Ukraina har haft till följd att samtliga länder i Norden gjort en omfattande upprustning och även satsningar på det civila försvaret och utökat sin krisberedskap.

Rapporten är framtagen av Handikapporganisationernas Nordiska Råd (HNR) där Funktionsrätt Åland finns representerat tillsammans med funktionshinderorganisationer från samtliga nordiska länder och självstyrande områden. Funktionsrätt Åland är ordföranderegion under 2025–2026 och har sammanställt rapporten.

Läs hela rapporten här.

Funktionsrätt Åland har bidragit med information om krisberedskap och inkludering på Åland. Här tar vi bland annat upp vår oro över de åländska kommunernas ekonomiska förutsättningar att arbeta med krisberedskap och deras bristande kunskap om personer med funktionsnedsättning och gruppens behov. Vi önskar se en ökad delaktighet av personer med funktionsnedsättning och organisationer som företräder dem på policynivå i planering av krisberedskapen och framtagande av nya lagar samt riktlinjer.

De nordiska regionernas funktionshinderorganisationer kan se liknande brister i delaktighet, och i flera av länderna har FN-kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning påpekat brister i inkluderande krisberedskap. Kommittén påpekar att detta strider mot konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. FN-kommittén kritiserade även Finland och Åland för detta i augusti 2025.

HNR har tagit fram sex rekommendationer till de nordiska länderna och självstyrande områdena:

Rekommendationer från HNR:

1. Personer med en funktionsnedsättning och organisationer som företräder dem ska inkluderas i arbete med regelverk och lagstiftning inom krisberedskapsarbete i enlighet med UNCRPD (konventionen), artikel 11.
De nordiska funktionsrättsorganisationerna kan se bristande inkludering när det gäller krisberedskap inom samtliga länder och självstyrande regioner. Personer med en funktionsnedsättning och organisationer som företräder dem bör involveras redan i ett tidigt skede när nya lagar och regelverk tas fram.

2. Ett människorättsperspektiv ska vara i fokus då strategier tas fram för praktiskt genomförande av kris- och katastrofhantering.
Personer med funktionsnedsättning ska beaktas och deras särskilda behov ska tillgodoses då det gäller exempelvis evakuering och civilberedskap, i enlighet med UNCRPD.

3. Tillgänglighet och inkludering ska genomsyra krisberedskapsarbete i de nordiska länderna.
Skyddsrum, informationsmaterial, alarmsystem och möjlighet att kontakta räddningstjänst vid kris ska vara tillgängligt och inkluderande för alla.

4. Forskning om och utvärderingar av inkluderande krisberedskap behövs inom hela Norden.
De nordiska länderna och självstyrande regionerna har bristande kunskap om hur regionerna tillgodoser skyddsbehoven för personer med funktionsnedsättning vid en kris. Utvärderingar behövs om lokala kommuners och myndigheters kunskap om inkluderande krisberedskap.

5. Nationella strategier för inkluderande krisberedskap behöver stärkas i de nordiska länderna.
Bristande nationella strategier inom inkludering och krisberedskap har påtalats av UNCRPD-kommittén i flera av de nordiska länderna. Personer med funktionsnedsättning ska involveras när nationella strategier tas fram. Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun när det gäller inkluderande krisberedskap bör klargöras. Den befolkningsnära krisberedskapen ska ha ett tydligt ansvar att inkludera personer med funktionsnedsättning i händelse av kris.