
Situationen för placerade togs upp i FN
Funktionsrätt Ålands verksamhetsledare är i Geneve för att våra synpunkter till FN:s kommité för funktionsrättskonventionen om hur situationen är på Åland för personer med funktionsnedsättning.
(Fotot visar karl Wahlman, tillsammans med Pirkko Mahlamäki från finländska Handikappforum)
Tog upp frågan om de placerade
Sessionen där ministerierna svarade på kommitténs frågor pågick under torsdagen och fredagen. Under fredagen tog kommittén upp förbundets fråga om de ålänningar som placerats på vårdinrättningar i Sverige och sedan början av året inte längre har rätt till folkpension.
Kommittén krävde svar från Finland om vad man gör för att trygga personernas inkomst och hur man tryggar rätt till vård och boenden på svenska i Finland. Social- och hälsovårdministeriets representant svarade att situationen är pågående och att man känner till frågan, men de hade inte något svar att ge till kommittén.
Det är bra att kommittén lyfte frågan och vi hoppas att detta sätter större press på Finlands regering att lösa situationen för de drabbade!
FN:s kommitté ställde många hårda frågor till representanterna från Finlands ministerier. Nedskärningarna i den sociala välfärden kritiserades och kommittén konstaterade att Finland kan verka vara på väg att gå bakåt – istället för framåt – i sitt arbete med att implementera konventionen.
Funktionsrätt Ålands tal till FN
Karl Wahlman höll ett tal inför kommittén på torsdagen och svarade på deras frågor. Läs hela talet nedan, först i en översättning till svenska och efter det finns talet i original på engelska:
Inledande uttalande från Ålands funktionsrättsförbund till FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (UNCRPD)
Åland är en autonom, demilitariserad och enspråkigt svensk region i Finland med 31 000 invånare. Åland har egen lagstiftningsbehörighet inom flera områden, såsom hälso- och sjukvård, utbildning och socialtjänst. Inom områden där Ålands inte har egen behörighet tillämpas finsk lagstiftning. Detta skapar ett komplicerat juridiskt system, vilket tyvärr ofta får allvarliga konsekvenser för boende på Åland som tillhör utsatta grupper.
Exempelvis:
På grund av brist på adekvata svenskspråkiga boenden i Finland och Ålands avsaknad av boendealternativ har myndigheter på Åland placerat personer med funktionsnedsättning på vårdboenden i Sverige. I februari i år slutade Finland att betala folkpension till boende utomlands, vilket lämnade dessa utsatta individer helt utan inkomst. Åland tillfrågades inte när lagändringen var aktuell.
Både Sverige och Finland har hänvisat till sina respektive nationella lagar för att undvika ansvar att ge ekonomiskt stöd till dessa personer.
Svenskspråkiga i Finland har en grundlagsskyddad rätt, precis som finskspråkiga, att använda sitt eget modersmål vid kontakt med myndigheter. Denna rättighet förverkligas dock inte i praktiken, vilket direkt påverkar utsatta personer med funktionsnedsättning.
För personer med funktionsnedsättning på Åland förvärras situationen ytterligare genom omfattande förseningar i handläggningstider vid domstol. Den som överklagar beslut på Åland måste först invänta ett fastställelseyrkande och därefter vänta i 30 månader på en förhandling i förvaltningsdomstolen – så lång är kön i dagsläget. Detta begränsar möjligheten att få sin sak prövad för personer med funktionsnedsättning som vill överklaga administrativa beslut, exempelvis om personlig assistans eller färdtjänst. Under den långa väntetiden riskerar de dessutom att hamna i ekonomisk utsatthet eller helt stå utan vård och omsorg.
Åland följer fortfarande Finlands tidigare lag om funktionshinderservice (Handikappservicelagen), som bygger på den medicinska modellen för funktionsnedsättning och inte inkluderar alla personer med funktionsnedsättning enligt konventionen (CRPD). Till exempel utesluts personer över 65 år från handikappservicelagen och hänvisas istället till äldreomsorgen, vilket i praktiken leder till åldersdiskriminering och olika servicenivåer beroende på vilken kommun man bor i.
Ålands landskapsregering har motsatt sig vissa nedskärningar som införts i Finland, men är begränsade av vad som är Ålands behörighet. Då det handlar om människors liv och värdighet måste myndigheterna i både Finland och Åland samarbeta för att lösa luckor i lagstiftningen som uppstår till följd av det komplexa rättsliga läget regionerna emellan. Den mest akuta frågan är att omedelbart hitta en lösning på krisen som uppstått kring gränsöverskridande omsorg och även att stärka våra lokala mekanismer för rättsskydd. Personer med funktionsnedsättning på Åland som inte får sina rättigheter tillgodosedda i sin region behöver försäkran om att de kan leva värdiga liv och kan åtnjuta sina rättigheter, vid placering på vårdboende utanför regionen.
De nordiska länderna framhåller med stolthet den nordiska modellen som innefattar inkludering och respekt för mänskliga rättigheter. Dessa värden måste respekteras fullt ut.
Initial Statement by the Åland Islands Disability Rights Federation to the UNCRPD Committee
Åland is Finland’s autonomous, demilitarized, unilingually Swedish-speaking region of 31,000 people. Åland has jurisdiction over multiple areas, such as healthcare, education, and social services. In areas where Åland’s autonomy does not have jurisdiction, Finland’s laws are applied. This creates a complex legal spiderweb which, unfortunately, oftentimes causes grave consequences for our most vulnerable citizens. For example:
Due to insufficient Swedish speaking facilities for care services in Finland and Åland’s lack of housing alternatives for persons with disabilities, authorities on the Åland Islands have placed persons with disabilities in care homes in Sweden. In February, this year, Finland stopped paying gurantee pensions to people living abroad, leaving these vulnerable individuals completely without income. Åland was not consulted when the relevant Act was modified in that direction.
Both Sweden and Finland have pointed to their national laws to avoid responsibility for providing financial support to these persons.
Swedish speakers throughout Finland have a constitutionally protected right, as their Finnish-speaking counterparts do, to use their language when contacting authorities; however, this is not realized in practice, directly affecting vulnerable persons with disabilities.
For people with disabilities in Åland, this situation becomes more severe through extensive delays in accessing courts. Those who appeal decisions on the Åland Islands first need to wait for a ratification claim and then wait 30 months for an administrative court hearing—this is how long the queue currently is. This limits access to justice for persons with disabilities who want to appeal to court, for example, for a change in an administrative decision about disability services such as personal assistance or mobility services. Moreover, during the long months of wait, they might end up in financial hardship or completely devoid of care.
Åland follows Finland’s old disability service act, which is based on the medical model of disability, and does not include all persons with disabilities under the CRPD. For instance, persons with disabilities over 65 are pushed away from the scope of the disability service act to elderly services, which in practice leads to age-based discrimination and a different level of service for people living in different municipalities.
Åland’s government has resisted some Finnish-imposed cuts, but is limited in its powers of jurisdiction. Since human lives and human dignity is at stake, the authorities in both Finland and Åland need to work together to solve the legal gaps resulting from their complex legal enmeshment. Most urgently, they must find a way to resolve the cross-border care crisis immediately and strengthen our local enforcement mechanisms. Persons with disabilities in the Åland Islands who cannot have their rights fulfilled within their own geographical area need assurance that those placed outside the region live dignified lives and can enjoy their rights.
The Nordic model prides itself on inclusion and human rights. These must be fully respected.