Vi lämnade in en skrivelse om inkluderande krisberedskap
Vi har lämnat in en skrivelse till Ålands landskapsregering om behovet av en mer inkluderande krisberedskap. Här är skrivelsen i sin helhet:
Skrivelse om behov av en mer inkluderande krisberedskap
Funktionsrätt Åland vill lyfta frågan till Ålands landskapsregering om hur personer med funktionsnedsättning inkluderas i den åländska krisberedskapen.
Finska staten och landskapet Åland samarbetar vid kriser och har en delad behörighet inom området. Landskapet ansvarar för beredskapen vid störningssituationer medan staten har ansvar för beredskap vid undantagstillstånd, i samarbete med landskapet. Räddningstjänsten, andra åländska myndigheter samt kommunerna verkställer att hjälpen når de som behöver den.
Vi vill se att landskapsregeringen utreder beredskapen i kommunerna med särskilt fokus på personer med funktionsnedsättning och andra utsatta grupper. Vi önskar också se ökat samarbete kring krisberedskap där personer med funktionsnedsättning och organisationer som företräder dem involveras i krisberedskapen så att deras erfarenheter tas i beaktande.
Stora nedskärningar i den sociala välfärden och sjukvården har gjorts i Finland, samtidigt som man satsat på försvar och beredskap. Nedskärningarna påverkar boende på Åland, direkt genom nedskärningar i statliga stödformer och indirekt genom att åländsk lagstiftning följer den finländska och att nedskärningar även görs här. Försämringar av välfärden minskar vårdens och omsorgens möjligheter att satsa på beredskap i tillräcklig grad.
Ökad vikt sätts på självberedskap både på Åland och i våra närområden. Vi vill poängtera att alla inte har samma möjligheter att vara förberedda inför en kris, exempelvis har inte alla de ekonomiska förutsättningarna för att ha ett matlager och förnödenheter hemma. Personer med funktionsnedsättning kan drabbas av brist på livsviktiga läkemedel och teknisk utrustning vid en kris. Beredskapsplaner måste innehålla stöd för dem som är i särskilt behov av det.
Kommunikation vid nödsituationer måste vara möjlig att ta till sig för var och en på det sätt som passar en själv. Information genom allmän alarmsignal och radio fungerar till exempel inte för många personer med hörselnedsättning eller för dem som är döva. Många, särskilt de med större hörselnedsättning, är inte heller vana att lyssna på radio eftersom de har svårt att uppfatta vad som sägs, oavsett om det finns ström eller inte. För de flesta med hörselnedsättning är visuell information avgörande, exempelvis textad information såsom undertexter på teve.
Det är därför viktigt att krisinformation kan ges även på andra sätt än via larmsignaler och radio. I fasta Finland finns möjlighet att göra nödanrop via text, medan man på Åland i dagsläget måste vara i kontakt med Alarmcentralen på förhand för att aktivera textbaserade nödanrop under krissituationer. Detta försätter personer med hörselnedsättning på Åland i en sämre situation än personer på fastlandet. Om fungerande lösningar, såsom sms-baserad information och kommunikation, finns på fastlandet bör motsvarande lösningar kunna ordnas även på Åland.
Kommittén för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kritiserade hösten 2025 krisberedskapen på Åland i sina slutkommentarer till Finlands första landrapport. Kommittén oroades av bristen på inkludering av personer med funktionsnedsättning. De nämnde även specifikt svårigheter för personer med hörselnedsättning att larma räddningstjänst.
Vid en evakuering är det viktigt att man beaktar behoven hos personer med funktionsnedsättning. Många skyddsrum är inte tillgängliga i tillräcklig grad. Varje kommunal enhet som exempelvis äldreboenden och boenden för personer inom specialomsorgen ska själva ha en krisberedskapsplan för en eventuell utrymning. Vi önskar att landskapet vid utredning av kommunernas krisberedskap även ställer frågan om beredskapsplaner till de olika kommunala enheterna.
Funktionsrätt Åland vill att Ålands landskapsregering inkluderar personer med funktionsnedsättning på ett systematiskt sätt och utreder eventuella brister inom landskapets och kommunernas beredskapsplanering, så att beredskapen motsvarar hela befolkningens behov.
Vi vill ställa följande frågor till Ålands landskapsregering:
- Får samtliga invånare med en funktionsnedsättning likvärdigt stöd vid en krissituation, oavsett vilken kommun de bor i?
- Har beredskapspersonal tillräcklig kunskap om funktionsnedsättningar, såsom hörsel- och synnedsättning, intellektuell funktionsnedsättning samt neuropsykiatrisk funktionsnedsättning?
- Ingår det i beredskapsplanerna hur personer med hjälpmedel samt sängliggande äldre på exempelvis ESB-boende kan flyttas vid en evakuering?
Mariehamn, 10 februari 2026