Webbinarium om AI: Ny teknik behöver regleras – måste ta med allas röster

(Bildtext: Erika Elfsberg, kommunikatör vid Funktionsrätt Åland, Terhi Manninen från Näkövammaisten liitto och Karl Wahlman, verksamhetsledare vid Funktionsrätt Åland.)

Vårt webbinarium om AI och hur det påverkar personer med funktionsnedsättning intresserade många över landgränserna i Norden. Bland annat deltog professor Jutta Treviranus som arbetat inom området sedan 80-talet. Hon konstaterar att så som AI-teknik verkar utvecklas nu så blir stora grupper bortglömda. AI behöver regleras och allas perspektiv måste tas med är en slutsats som hon delar med Kave Noori, AI-policy ansvarig vid EDF (European Disability Forum).

Funktionsrätt Åland arrangerade ett webbinarium den 7 maj om AI och digitalisering och hur det har inverkan på funktionshinderområdet. Vi hade mycket intressanta presentationer med nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv från våra kunniga experter och det blev intressanta och engagerade diskussioner där publiken deltog.

Webbinariet hölls på engelska och gjordes genom Handikapporganisationernas Nordiska Råd (HNR) där Åland är ordförandeland 2025-2026. Vår samarbetspartner för evenemanget var finländska Handikappforum och vi sände från centrumbiblioteket Ode i Helsingfors.

Vi vill skicka ett stort tack till vår moderator Terhi Manninen från Näkövammaisten liitto som kunnigt höll i trådarna under hela webbinariet och ledde vår avslutande panel. Näkövammaisten liitto är en finländsk organisation för personer med synnedsättning.

Första talare var Kave Noori som är AI-policy ansvarig vid EDF (European Disability Forum). Han tog upp möjligheterna med AI för personer med funktionsnedsättning, men även riskerna om man inte tar med funktionshinderperspektivet när teknik utvecklas. Organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning måste tas med när AI utvecklas och AI behöver regleras på EU-nivå enligt honom. Kave arbetar genom EDF för att den”AI Act” som tagits fram EU ska implementeras i de europeiska länderna och att de behov personer med funktionsnedsättning har ska beaktas. Framför allt måste man titta på ”högrisk-AI” som kan ha stor inverkan på människors fundamentala rättigheter. Organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning måste ges möjlighet att komma med synpunkter och utvecklare av ny teknik behöver ta med deras perspektiv säger Kave.

Jutta Treviranus är professor vid OCAD University i Toronto. Hon grundade Inclusive Design Research Centre (IDRC) och har arbetat både med AI och med att göra datasystem och teknik tillgängliga för personer med funktionsnedsättning sedan 1980-talet. Jutta ser pessimistiskt på utvecklingen av AI som den blivit att se ut i dag, utifrån hennes långa erfarenhet inom området.

– Det är på väg att göra allt värre för dem som kämpar mest och allt bättre för dem som har det bra.

Personer med funktionsnedsättning är inte en homogen grupp säger hon. Därför räcker det inte med att mata in mer data om gruppen i AI-systemet för att få bättre resultat. Som i Juttas exempel där hennes vän som tar sig fram baklänges i rullstol i en simulering blir överkörd av ett självkörande fordon. Med mer data-input om rullstolsanvändare till AI-programmet körde fordonet med större självsäkerhet över Juttas vän i simuleringen. De som har funktionsnedsättningar är annorlunda än majoriteten, men också mycket olika varandra konstaterar hon. Därför behövs system skapas för att undvika en ”eko-kammare”, där de avvikande rösterna inte trycks bort av majoriteten utan får ta plats. Reglering behövs, och ett sätt att använda data som innebär att ta in alla perspektiv, säger Jutta.

Följande talare var Leneisja Jungsberg och Maja Bryntesson, forskare vid Nordregios projekt ”Digital Inclusion in Action”  som drivs av Nordiska ministerrådet. De pratade om riskerna med att många grupper lämnas utanför när de nordiska och baltiska länderna satsar på digitalisering så som exempelvis införandet av bank-ID i allt fler områden. De konstaterar liksom Jutta Treviranus att personer med funktionsnedsättning är en varierad grupp med olika behov. Denna grupp är också ofta i ett mer utsatt ekonomiskt läge – vilket i sin tur kan innebära att de även bor på platser där den digitala infrastrukturen inte är lika utbyggd.

Webbinariet avslutades med en panel där våra presentatörer ingick. Panelisterna konstaterade bland annat att ny teknik som är tillgänglig för alla är ett bättre sätt att arbeta även ur företagens synvinkel och leder till kostnadsinbesparingar på sikt.

– Om företag  designar för hela befolkningen istället för enbart majoriteten sparar de pengar på lång sikt och ökar livslängden på sina tjänster. Tar man inte hänsyn till minoriteten från början kommer mycket mer hjälp att behövas senare, säger Jutta Treviranus.

Omkring 50 personer deltog under webbinariet från de nordiska länderna och självstyrande regionerna. Bland deltagarna fanns bland annat personer från civilsamhället såväl som anställda vid de nordiska ländernas och regionernas myndigheter. Vi är väldigt glada över att vi fick möjlighet att hålla ett webbinarium om ett så engagerande och aktuellt ämne!

HNR kommer efter webbinariet att sammanställa gemensam skrivelse om hur AI och ny teknik påverkar personer med funktionsnedsättning i de nordiska regionerna.