Nordisk skrivelse om AI och funktionsnedsättning
Funktionsrätt Åland sammanställde en skrivelse från Handikapporganisationernas Nordiska Råd (HNR) där regionernas reflektioner och rekommendationer samlats om möjligheter samt risker med AI-teknik för personer med funktionsnedsättning. Rådet består av funktionsrättsförbund från de nordiska länderna samt självstyrande regionerna.
Bakgrunden till skrivelsen är ett webbinarium som hölls den 7 maj och skrivelsen utgår från reflektioner under webbinariet samt inskickade texter från de nordiska regionernas funktionsrättsorganisationer.
Funktionsrätt Åland är ordförande för HNR 2025-2026 och har sammanställt skrivelsen. Vi valde att inte gå in specifikt på vilka rekommendationer som kommer från vilken enskild region och det kan skilja sig mellan regionerna i hur man arbetar nationellt med frågan.
Här är våra 10 rekommendationer:
1. Sätt inkludering i centrum för digitaliserings- och AI-politik
Inkludering, universell utformning och tillgänglighet måste vara centrala mål i all digitaliserings- och AI-strategi – från politiska riktlinjer till forsknings- och innovationsprogram.
2. Stärk internationellt samarbete för tillgänglig och jämlik AI
Etablera samordnade insatser mellan stater för att utveckla, harmonisera och sprida standarder för tillgängliga och rättvisa AI-system.
3. Finansiera användardriven innovation inom AI
Starta ett särskilt nordiskt finansieringsprogram för AI- och digitaliseringsprojekt och riktar sig till organisationer som företräder marginaliserade grupper, inklusive personer med funktionsnedsättning.
4. Reglera AI utifrån ett människorättsbaserat synsätt
All AI-användning måste regleras genom lagstiftning baserad på mänskliga rättigheter. Implementeringen av EU:s AI-förordning (”AI Act”) bör kompletteras med säkerställande av grundläggande rättigheter även för medel eller lågrisk AI.
5. Inkludera personer med funktionsnedsättning i teknikens utveckling
Perspektiven hos personer med funktionsnedsättning ska integreras i alla delar av teknikens livscykel – från design till utvärdering – för att säkerställa att teknologin är tillgänglig, relevant och rättvis.
6. Ge verkligt inflytande till representativa organisationer
Organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning måste ges reellt inflytande i utvecklingen av ny teknik och i de politiska beslutsprocesserna kring AI.
7. Öka transparensen i AI-system
Krav på öppenhet och begripliga förklaringar måste säkerställas så att det alltid framgår hur AI-system fattar beslut, var personuppgifter lagras och vem som har tillgång till dem.
8. Utveckla tillgänglig AI på nordiska språk
Säkra resurser för att utveckla AI-baserade hjälpmedel – som text-till-tal och tal-till-text – på nordiska språk. Detta kräver bred, mångfaldig datainsamling från olika användargrupper.
9. Säkerställ skydd mot AI som diskriminerar
Stärk skydd mot AI-system som diskriminerar – oavsett klassning av risk i AI-förordningen – genom förutsättningar för oberoende granskning av diskrimineringsorgan innan de lanseras. Utveckla även förutsättning för skadestånd för individer som diskrimineras för att upptäcka och förhindra missbruk.
10. Höj den digitala kompetensen hos både beslutsfattare och allmänhet
Utbildningsinsatser krävs för att öka förståelsen för AI-teknologi – så att medborgare och beslutsfattare kan fatta välgrundade beslut om dess användning och konsekvenser.
Vår skrivelse finns här i sin helhet, som en PDF.
Skrivelsen överräcktes till Nordiska ministerrådet i slutet av maj, under deras HNG-DIGITAL-möte som hölls på Åland. Mötet samlade ledande tjänstemän inom digitalisering från de nordiska och baltiska länderna samt de självstyrande områdena.
På fotot ovan överäcker Erika och Karl skrivelsen till Jani Sjölund som är IT- och digitaliseringschef vid landskapet och var värd för mötet. (Foto: Nordiska ministerrådet)